Segertåget med QBIK f00 i AIK Elit Cup 2013
QBIK f00 på andra plats och silver i AIK Elit Cup 2013
Direkt från ”Den Blomster tid nu kommer” och skolavslutning hoppade vi in i minibussar för en resa på fem timmar till Uppland och Hallstavik, för att under helgen medverka på AIK Elit Cup 2013.
AIK Elit Cup är en inbjudningsturnering för Sveriges bästa fotbollslag där vårt lag QBIK F00 för en veckan sedan fick ett wildcard då ett av lagen dragit sig ur.
Vilka motståndarna skulle bli fick vi reda på väg till cupen och vi lottades in i en grupp med tuffast tänkbara motstånd; Gideonsberg, AIK och Vaksala.
Målet var att försöka ta sig vidare till A-slutspel som ett av två lag från gruppen, vilket vi visste skulle bli tufft utmaning, men också oerhört roligt och spännande att få spela bra fotboll mot Sveriges topplag.
Redan på fredag kväll skulle vi få bekänna färg och ställdes mot Gideonsberg IG på Lundåsvallens fina naturgräsplan i Hallstavik.
Minuterna innan match öppnade sig himlen och regnet fullständigt öste ner och det gjorde spelet lite svårt och chansartat framförallt för målvakterna. Vi utnyttjade förutsättningarna, anpassade spelet och gjorde det till vår fördel, som gjorde att vi också kunde gå till halvtidsvila med en ledning med 1-0.
I andra halvlek fortsatt laget att rulla boll, slog djupdledsbollar som forwards tog hand om och fullföljde på returer, vilket gav resultat och till slut bärgades segern med 3-0. Vi hade satt ribban och visat oss själva att vi kunde mäta oss med de andra elitlagen…det var mycket viktigt för känslan och självförtroendet.
På lördag förmiddag tog vi en promenad ner till huvudarenan på Hallsta IP för att få lite känsla och kolla in planen där vi senare på dagen skulle möte AIK. Vi slappade lite vid planen och njöt av fint väder och bra fotboll mellan Enskede och BP (som sedan också skulle vinna hela cupen i sin åldersklass P01).
Vi stannade kvar så länge som möjligt och började värmningen vid skolan där vi bodde, med lite trixning och musik för att tagga och slappna av.
Till matchen tog vi en promenad ner till arenan på Hallsta IP, där vi kollat in läget tidigare på dagen. Det var lite pirrigt och nervöst, men också grymt taggat och förväntningsfullt inför mötet med AIK.
Matchvärmningen gjorde vi sida vid sida med AIK och vi tränare hälsade på varandra och tjejerna från båda lagen sneglade lite på varandra. Nu var det bara 30 minuter till drabbning och nervöst. Inte så konstigt då AIKs Akademilag är Sveriges bästa lag i åldersklassen, kanske rent av ett av världens bästa flicklag då de förra året också vann Gothia Cup. En sådan meritlista inger respekt och skapar naturligtvis mycket nerver inför ett sådant möte.
Vi visste ganska bra på förhand hur AIK spelar och vi skulle inte ge upp något på förhand…och absolut inte lägga oss på försvar, det skulle vi inte vinna någon match med. Vi bestämde oss för att lägga våra nervkittlande fjärillar i medicinväskan och istället försöka spel vårt disciplinerade spel med hög press, intensitet, snabbt passningsspel och djupledsbollar. Det skulle visa sig vara en bra strategi och det stod 0-0 efter en jämn första halvlek.
Vi spelade jämnt mot AIK och tjejernas självförtroende växte med deras fina fotbollsspel. Chanserna dök upp och vi hade en boll inne, som domaren dömde bort och en mycket fin chans att avgöra i slutet på matchen, men brände läget. Visst hade AIK också chanser, men matchen slutade 0-0. QBIK hade skakat sveriges bästa lag och både publik, ledare och motståndare var mycket imponerade av det spel tjejerna visade upp. Det fick vi höra hela helgen från många håll! Nu ingav QBIK respekt och det förtjänade de verkligen!
Efter urladdningen mot AIK, var det lite svårt att ladda om mot det duktiga Uppsala-laget Vaksala. Men det här var QBIKs dag och vi lyckades samla ihop oss. Med en grym inställning och bra lagmoral fortsatte vi vårt fina spel och gjorde en bra match som slutade med rättvis seger 2-0.
Saken var klar! Vi hade nått vårt mål att gå vidare till A-slutspel i tuffaste tänkbara motstånd och dessutom utan att släppa in ett enda mål..det var det inget annat lag som klarat av i hela cupen.
Efter matchen firade vi med välförtjänt glass och många glada miner. Vi ledare var naturligtvis oerhört stolta över hur tjejerna spelat så fin och disciplinerad fotboll. QBIK slutade på samma poäng som AIK, men de hade bättre målskillnad och vi skulle därför få möta de andra gruppvinnarna IFK Västerås i en direkt semifinal på söndagsmorgonen. En revanschens match, efter den snöpliga 0-1 förlusten förra hösten i Örebro och finalen i Nordahl Cup, med mål i slutminuten.
På väg hem handlade vi chips och godis innan vi landade hemma på skolan igen. Många av de andra lagen och ledarna öste beröm över lagets fina insats och spel som tjejerna visat upp under dagen. Både vi tränare och tjejerna var stolta och sprudlade av glädje! Men efter att fyllt på energidepåerna och duschat, tog vi en tidig kväll för att tidigt gå upp och förbereda oss för slutspel och semifinal under söndagen.
Efter tidig frukost hade vi matchgenomgång och pepptalk inför semifinalen och revanschmatchen mot IFK Västerås. Ett lag som spelar fotboll ganska likt det sätt vi i QBIK spelar. Det här var en kamp som skulle avgöras i ett ställningskrig på mittfältet.
På väg ut till matchvärmning och semifinal mot IFK Västerås, flera av spelarna började nu känna av matcherna och det höga tempot i muskler och leder…inte så konstigt!
Här kommer ytterligare ett gäng ut på väg till matchvärmning, med bra fokus och taggning.
Nu var det bara några minuter kvar till matchstart där laget tar en stund och fokuserar inför stundande utmaning.
Det är full laddning och alla vet vilken uppgift som står framför och vad som förväntas av varje spelare.
Allt är bonus nu men uppdraget att slå IFK Västerås ligger helt klart inom räckhåll och snart ska motståndarna få smaka på Värmländskt motstånd som heter duga.
Det är nervöst och en del misstag, men det är också ömsesidigt. Det är precis som vi räknat med ett ställningskrig på mittfältet, men vi går ut i halvtid med ledning 1-0…långt ifrån ett tryggt resultat.
Andra halvlek blir den första lik, det är jämnt med QBIK håller undan med sitt fina spel, grym inställning och en kämpainsats som heter duga. Matchen slutar 2-0!
Revansch var namnet och tjejerna i QBIK har ifrån ett wildcard och seedade långt ner, tagit sig obesegrade hela vägen till final mot bästa tänkbara motstånd. Inte konstigt att huvudtränar Stewart Geary ser nöjd ut efter semifinalvinsten! Med all rätt!
Dag för final mot AIK som i sin semifinal besegrade Salem Rönning med 2-0.
Vi skulle nu möta AIK igen, men den stora skillnaden nu var att tjejerna visste att du kunde spela bra mot Sverigen bästa lag och även sätta lite press på dom.
Det blev ett liknande spel som förra matchen i gruppspelet, men båda lagen var naturligtvis lite mer slitna i både knopp och kropp, även med några skador i truppen.
Ganska fort fick QBIK en forward skadad med en rejäl stukning och matchen var över för hennes del, nu gick det lite tyngre och vi orkade inte riktigt med att hålla den höga pressen, passningarna gick inte lika fort och rätt, och AIK tog precis innan halvlek ledningen med 1-0.
Tjejerna hade naturligtvis inte gett upp på något sätt, men chanserna blev färre och ytterligare spelare fick kliva av pga av skada. Nu fick de andra tjejerna slita riktigt hårt!
AIK började ta över mer och mer, vilket gav utrymme och självförtroende och de spelade riktigt fin fotboll.
I mitten på andra halvlek satt spiken i kistan när de gjorde 2-0.
QBIK-tjejerna fullföljde ändå matchen på bästa sätt och finalen slutade rättvist 2-0 till AIK.
Så här direkt efter finalförlusten lite blandade känslor, men snart mycket nöjda och glada silvermedaljörer efter en fantastisk insats i elitcupen.
Efter att tjejerna själva tagit emot sina medaljer och pokalen för sin finfina andraplats, applåderade de motståndarna och segrande lag på ett fin och bra sätt!
Det går inte med ord att beskriva den resa laget gjorde under den gångna helgen och hur de växte tillsammans både som fotbollsspelare och personer. En fantastisk laginsats som utgick från varje spelares respekt och inställning till laget och varandra, och som stärktes med framgång och glädje.
Jag är så stolt och tacksam för att fått vara med som ledare om att få dela den här upplevelsen och erfarenheten med laget.
Största tack till er tjejer i laget! …ni är fantastiska på alla sätt! Tack också ni andra ledarna, stödet och hjälpen från föräldrarna på plats och även allt pepp från nervösa föräldrar och anhöriga som satt hemma framför datorn och tuggade på naglarna!
Behind the Newspaper
En besökare på museet sitter utanför utställningshallen och läser en tidning.
”Behind the Newspaper” är en bild jag fotade och fångade under helgen när jag besökte Värmlands Museum och fotoutställningen ”Africa is a Great Country” av Jens Assur.
Jag tycker att det blev en stilren och fin komposition med de två vita tomma stolarna bredvid personen som sitter dold bakom en tidning och läser (bilden finns också uppladdad på mitt flickr-konto).
För övrigt var det en mycket bra och tänkvärd fotoutställning som du kan läsa mer om i mitt blogginlägg – ”Storslagen utställning om det nya Afrika av Jens Assur”.
I Wish You a Happy Summer
Tisdagen bjuder på strålande sol när jag åker till Mariebergsskogen och den fina gamla anrika friluftsteatern som har pyntats med lövade björkar och ballonger. Idag har Engelska Skolan i Karlstad skolavslutning och min dotter Jenny går ut 6:e klass.
Det är en dag fylld med förväntan och glädje men också med lite vemod, då den klassen med alla bra kompisar redan efter ett år ska splittras och delas upp i nya klasser inför högstadiet eller Senior School som det heter.
Skolavslutningen fick också en liten extra krydda, när Jenny igår kom hem från skolan och berättade att rektor Mr Dalin hade frågat om hon med kort varsel kunde tänka sig att hålla ett avslutnings- och sommartal som representant för eleverna på skolan? …då den planerade talaren av okänd anledning kastat in handduken.
”Klart jag vill och kan!” – Svarade Jenny på stående fot.
Så efter fotbollsträning och middag igår kväll gick hon till sitt rum och skrev ner avslutningstalet, som hon idag levererade på scenen framför drygt 250 klasskompisar, elever, lärare och säkert 400 föräldrar och släktingar i publiken….dessutom på engelska.
Så himla bra och modigt gjort av henne!
Kunde naturligtvis inte vara mer stolt där jag satt i publiken med klump i halsen och lyssnade på min dotters fina tal om året som gått och önskan till oss om en fin stundande sommar. Phu!
Avslutningen på talet filmade jag med min iPhone och det lät så här:
Storslagen utställning om det nya Afrika av Jens Assur
Värmlands museum i Karlstad radar upp fina fotoutställningar och nu i sommar levererar de verkligen en höjdare av stora mått på flera sätt.
I veckan hade Jens Assur vernissage för sin storslagna utställningen – Africa is a Great Country som kommer att hänga på museet mellan 6 juni – 4 augusti.
Det är en fantastiskt bra och tänkvärd fotoutställning med bilder från storstäder i Afrika, med en annorlunda vinkel än de ”vanliga” bilder vi ofta matas med av tidningar och TV med ett döende Afrika.
Jens har istället fokuserat sina bilder på Afrikas länder i utveckling och förnyelse, med det bildspråk och den känsla som vi såg i hans tidigare projekt ”Hunger”.
Bilderna är riktigt stora (2,5 x 3,5 meter) och fotograferade med en så kallad storformatskamera, vilket gör bilderna detaljrika med ett stort omfång som är riktigt häftigt.
Ofta måste jag ta flera steg bakåt för att få helheten, men måste också gå riktigt nära för att se och kunna ta del av alla detaljer.
Visst visar Jens upp bilder av ett nytt Afrika i ekonomisk tillväxt där förnyelsen lyser starkt, men min kunskap sträcker sig inte särskilt långt på det här området, men för mig känns det också som klyftorna och kontrasterna växer mellan det gamla och det nya…men det gör det förmodligen överallt där den här utvecklingen sker.
Kan utvecklingen och förnyelsen springa ifrån verkligheten? Flera bilder brottas verkligen med den här frågeställningen och väcker både frågor och funderingar hos mig.
Vad gör människorna i det här huset och hur passar dom in när ekonomin och utvecklingen tar fart på det sätt som sker nu? Jag blir nyfiken på vilka som bor i det här huset och hur deras vardag ser ut. Hur ser dom på framtiden?
Inte bara väggarna är fyllda med tänkvärda bilder och budskap, utan det finns även tänkvärda citat i golvet på lite olika platser i utställningshallen.
Som du förstår när du har läst blogginlägget är det här en fotoutställning som du inte ska missa i sommar.
Har du vägarna förbi Karlstad, så ska du besöka utställning Africa is a Great Country av Jens Assur på Värmlands Museum.
Det är förmodligen sommarens och kanske till och med årets bästa kulturella upplevelse.
Besök gärna Jens Assurs webbplats – Studio Jens Assur för att läsa och se mer av hans arbeten och projekt
Hello Skutberget 2013 – En Happy Mil
Idag har jag hejjat och fotat vänner som sprungit Hello Skutberget 2013 – En Happy Mil.
Ett tufft terränglopp på 10 km där deltagarna springer Skutbergets kuperade och utmanande träningsmil.
Solen skiner och stämning är allt annat än tuff . Det är ett mycket vänskapligt och trevligt evenemang som företaget Eurovator arrangerar, med Olle Nilsson som tävlingsgeneral.
Blir sjukt sugen på att vara med, men kroppen och mitt knä tillåter inte 10 km löpning nu…vi får se nästa år!
Här kommer några bilder på vänner som jag peppade och hejjade på i skogen vid Skutberget i den långa sista sega backen efter ca 9 km.
Fantastiskt bra jobbat allihop!
Tävlingsgeneralen Olle Nilsson såg lite sliten ut i backen men hade fortfarande bra tryck i löpning, höll hela vägen och sprang den tuffa milen på 46 min. Bra jobbat Olle!
Anders Lindberg min klubbkamrat från OK Tyr är en riktigt duktig löpare och sprang den tuffa milen på 40 min, trots att han hade det tungt och problem med pollenallergi. Vi har ju lite olika referenser! 
Lycka till på O-ringen Anders!
Annika Olsson min grymma kollega såg oförskämt fräsch ut och tog den lååånga sega backen med ett stort leende. Härligt jobbat Annika!
Gunnar Bark såg riktigt pigg ut och hade bra tryck i löpningen upp långa backen med ca 1 km kvar till mål… iofs hade han sparat sig till backen genom att promenera 9 km.
Janna Grevillius tar sig med lätta steg uppför backen och verkar inte nämnvärt berörd (trots skadeproblem). Janna är också OK Tyrare och en mycket duktig löpare (som vunnit det här loppet en gång). Fint genomfört lopp Janna och lycka till med löpningen i Stockholm…den klubb du väljer kommer att ha tur!
Karin Svensson sprang med massor av kraft och tryck i löpningen, vilket också resulterade i en fin pallplats. Grattis Karin!
Martin ”The Power” Magnusson är inte bara en kraftfull och duktig löpare, utan också kollega till mig, trumslagare i bandet Damien, kassör i landstingets Friksvårdsförening, sambo med Annika och en peppande träningskompis i gymmet. Martin sprang en bra bit under 50 min på tuffa milen idag!
Anders Ellvin springar alltid med ett stort leende och er ut att njuta av plågan i långa backen!
Fler bilder från loppet finns i ett fotogalleri på min andra blogg FanPix.
Vid vatten
”Vid vatten” är min tolkning till Fotosöndag och tema ”Frid” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Frid, Fridfullt, peaceful är alla synonymer som jag relaterar till avkoppling, lugn och vatten.
Därför kändes det som ett utmärkt tillfälle att försöka hitta en bild och skapa en kompostion under lördagen, då jag och mina döttrar njöt av en härlig sommardag på klipporna vid Göteborgsudden.
Efter ett uppfriskande premiärbad i Vänern, la vi oss på de ljumma klipporna och värmde vi oss i solen, och där var bilden.
Jag frågade min dotter om det var OK att ta en bild där hon låg på klippan vid vattnet och lyssnade på det rogivande vågskvalpet…nja, riktigt så perfekt var det faktiskt inte.
Visst låg hon och solade vid vattnet, men lyssnade på harmoniskt vågskvalp? Nej!
Hon låg däremot och lyssnade på en av sina spellistor på Spotify och spilljudet från lurarna dunkade ikapp med måsarnas skri, så jag bad henne plocka bort lurarna och sin iPhonen för en kort stund, så att det i varje fall skulle se ut som hon låg och lyssnade till vågornas harmoniska kluckande.
Hon var med på noterna, så jag instruerade snabbt hur jag tänkte mig bilden, försökte få till en bra vinkel och knäppte några bilder som också skulle bli min tolkning till veckans tema ”Frid”.
Varje gång jag fotograferar mina barn ställer jag först frågan till dom om det är OK att fotografera, och även om de säger att det är OK, ställer jag samma fråga minst två gånger till mig själv med olika infallsvinklar:
- Är det här en som de fortfarande tycker är ok om 5, 10 och 20 år. Det vet jag naturligvis inte med all säkehet, men är jag osäker så avstår jag bilden.
- Sedan kommer alltid perspektivet in om hur bilden kan tolkas och på vilka sätt den kan misstolkas eller missbrukas. Är jag det minsta osäker och magkänslan svajar, avstår jag bilden.
Bilden som vi tog idag tycker jag blev en bra och fin tolkning som både jag och dottern gillar, både nu och om 10 år.
Lördagen var en fantastiskt härlig sommardag och en utmärkt start på juni månad med massor av sommarkänsla, som du kan läsa mer om i mitt blogginlägg : ”Badpremiär och sommarkänsla”.
Badpremiär och sommarkänsla
”Flyg, flyg lilla nyckelpiga” (finns också på mittflickr-konto)
Idag är det 1:a juni och när vi vaknar den här lördag morgonen skiner solen från en klarblå himmel.
Vi har inget planerat idag, så efter frukost packar vi ihop en liten picknick….och badkläder ifall om att vi får för oss att ta ett dopp.
Cyklar i den ljumma sommarvinden till Göteborgsudden som är vårt guldkorn och en plats vi gärna tillbringar en hel del tid alla årstider…inte minst på sommaren.
När vi hittat vår plats på klipporna, sätter vi ganska fort på oss badkläder och doppar fötterna i Vänern som svalkar skönt…det kanske är 14 grader.
Det är inget att tveka på och bara en kort stund senare tar jag ett djupt andetag och kastar mig ut i vattnet, dyker ner och tar ett simtag, solen möter mitt ansikte när jag klyver ytan och hjärtat slår lite extra fort innan kroppen vänjer sig vid det svalkande vattnet.
Årets premiärdopp är avklarat och snart hoppar även döttrarna efter ner i vattnet, och det blev flera uppfriskande bad den här fina sommardagen.
När vi klär på oss sätter sig en nyckelpiga på min hand…har läst någonstans att det betyder tur eller lycka. Det låter bra!
Senare mot kvällen åker vi till Apoteket och köper kylbalsam och smörjer in våra axlar och ryggar som blivit lite röda och svedda i solen.
Det är sommar nu!
Hedersomnämnande i Grand Prix 2013
”Nyfiken snabel. Skrattframkallande inte bara vid första anblicken. Gillar att man inte får se mer av platsen eller djuret. Det tajta utsnittet gör bilden rolig och spännande.”
Så lyder omdömet från Elin Parmhed, chefredaktör på Kamera & Bild och domare i fototävlingen Grand Prix 2013, när hon ger min bild ”Nyfiken” ett hedersomnämnande och 10 poäng i tävlingen.
Den här typen av bekräftelse gör mig naturligtvis oerhört glad, stolt och nöjd!
Bilden tog jag för någon månad sedan som en tolkning till Fotosöndag och tema ”Djur”. Läs gärna mer om hur jag tänkte runt kompositionen och hur bilden kom till i mitt blogginlägg ”A curios mind”.
Vid några andra tillfällen har jag fått publicerade omdömen och utmärkelser som jag fått i Grand Prix:
2011 lyckades jag få silver och 30 poäng för bilden ”Fågelmannen”.
2012 (omgång 1) fick jag ett hedersomnämnande och 10 poäng för bilden ”The Ladies Bench”
2012 (omgång X) fick jag brons för bilden ”Kraft” och 20 poäng.
”Minimonster” av John Hallmén på Naturum i Karlstad
Idag var jag på en workshop på fina muséet Naturum i Mariebergsskogen i Karlstad, där vi ett par timmar pratade webb och lyssnade till inspirerande och erfarna webbgurun Fredrick Wackå.
Men vi hade också sällskap och var omringade av ”Minimonster”.
För mig som är intresserad av foto var det här dubbel lycka, då konferensrummet också fungerar som en kombinerad utställningslokal där Naturum just nu har årets stora fotoutställning ”Minimonster” med fantastiska macrobilder på insekter av fotografen John Hallmén.
Extra roligt var att John Hallmén senare idag också utsågs till Årets Naturfotograf 2012 av Naturvårdsverket.
Bilderna som hänger på Naturum är mycket häftiga och snygga, och jag ska absolut gå tillbaka till utställningen igen och då i sällskap med mina döttrar.
Har du vägarna förbi Karlstad i sommar ska du verkligen ta dig till Mariebergsskogen och Naturum för att se den fina fotoutställningen och de fantastiska närbilderna (utställningen ”Minimonster” pågår mellan 10 maj – 15 september 2013).
Passa också på att ta en fika eller sopplunch för att sedan kolla in resterande delar av muséet och inte minst den fina omgivningen u i Mariebergskogen, som verkligen är ett guldkorn här i Karlstad.
Här kommer också några länkar där du kan läsa mer om John Hallméns utmärkelse – Årets naturfotograf 2012:
Naturvårdsverket – Årets naturfotograf utsedd
Kamera & Bild – Årets naturfotograf 2012 utsedd
Fotosidan – Extrema närbilder gav John Hallmén titeln Årets naturfotograf
Tyngdlös i vinden
”Tyngdlös i vinden” är min tolkning till Fotosöndag och tema ”Tyngdlös” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Jag är och kollar på när dottern och hennes lag QBIK spelar fotboll på Edevi i Edane, som är en liten ort i västra Värmland strax utanför Arvika.
Många skulle nog kalla det en idyll och nu så här på försommaren är det verkligen en vacker landsbyggd som tar emot oss den här fina söndagen.
I halvlek tar jag en promenad med kameran för att se om jag hittar något att fotografera och på en grusväg strax intill fotbollsplanerna står några barn och blåser ut maskrosfrön som fyller luften med frökapslar som vinden sprider ut runt omkring mig.
Det blir en fin och bra tolkning till veckans tema och det känns verkligen som sommaren är på väg till oss.
Metsorundan 2013 – Min resa i skogen
Glada och nöjda efter målgång.
Idag var det dags för Metsorundan, en cykeltävling på MTB 40 km över stock och sten runt om i Karlstad-skogarna.
Jag och Petter Niljung (vän och kollega) hade gjort slag i saken och anmält oss till loppet, båda orutinerade tävlingscyklister (Petters första lopp och mitt andra).
10:30 gick starten och tillsammans med drygt 100 MTB-cyklister tryckte vi ner skorna i pedalerna och började vår resa över stock och sten, på stigar och småvägar, genom lerhål och över sumpmark.
Dagen bjöd på strålande sol och en temperatur på ca 20 grader. Men regnet senaste veckan hade gjort banan bitvis rejält blöt med några riktiga lerhål och sugande
partier som kramade musten ur benen.
Jag var riktigt osäker på min form, då knäna har spökat rejält senaste året. Vilket på en MR för några veckor sedan visade att vänstra menisken hade gått sönder och jag väntar nu på operation.
Med de förutsättningarna hade jag inte särskilt högt ställda förväntningar och tog det riktigt lugnt och fint från start. Ganska snart dök en gammal orienteringsbekant (Håkan) från OK Tyr upp vid min sida (som också är spinninginstruktör), och ökade tempot…vilket jag inte kunde motstå.
Petter tappade jag någonstans runt 10 km och Håkan efter ca 20 km. Benen kändes hyfsat fräscha och där jag förlorade på teknik i skogen, hämtade jag igen på de mer lättkörda partierna.
Demografi över hastighet under loppet med ett snitt på drygt 22 km/tim.
När kroppen svarade så ökade jag ytterligare tempot och sista milen som var relativt lättkörd växelkörde jag och en kille från Örebro riktigt bra och hårt.
Vi landade i mål båda två på 1:37:06 för de 40 km (som enligt min GPS på telefonen ”bara” mätte upp ca 37 km).
Petter gnuggade på riktigt bra och klöv mållinjen 5 min senare på fina 1:42.
Det här var riktigt roligt och jag är nöjd med loppet…och tiden.
Fotoutställning 100 lpm 2013
Under helgen ställde 74 värmländska fotografer ut sin bilder på Värmlands museum. Det finns inget tema för de utställande deltagarna, fotografen väljer själv vilka bilder, antalet bilder och hur de ska visa upp på den begränsad yta som tilldelas (som är lika stor för alla deltagare).
Det var många besökare, vänner och bekanta som tog vara på tillfället att kolla in massor av de fina foton som under helgen hängde i stora utställningshallen.
Publiken som besöker utställningen har möjlighet att rösta på sin favorit och den fotograf som har fått flest röster under helgen utses som utställningens vinnare. Här beskådar några besökare de bilder som senare under helgen skulle bli det vinnande bidraget (läs om vinnaren nedan).
Jag har själv varit med och hängt bilder de tre senaste åren, vilket är mycket roligt, lärorikt och inspirerande. Både att få visa upp sina bilder för en större publik, men framför allt att få träffa och prata med andra fotografer. Något jag verkligen kan rekomendera. Men i år fick jag inte ihop den tid som krävs för att sätta samman bilder till en utställning, framkalla och sedan hitta ett sätt att presentera bilderna.
Som nyfiken besökare åkte jag och dottern till museet och vi fick verkligen se många fina foton på årets utställning, som höll riktigt häg nivå!
Gillade verkligen Kristian Niemis alias @Krissen fina gatufoto från Indien med fina varma färgtoner och vackert ljus. En riktigt fin samling bilder! Kolla gärna in Kristians fina bilder på flickr.
Erik Nygren och hans projekt med skägg- och mustaschprydda porträtt, som också har som syfte att samla in pengar till forskning om prostatacancer. Eriks stora bilder har en fin sepiaton och och är tryckta på canvas för att få fram en struktur och förstärka känslan av ett gammalt fotografi och porträtt. Det var också första gången jag hade möjligheten att få träffa Erik och byta några ord, något som vi tidigare ”bara” gjort i forum och på twitter. Erik jobbar som fotograf och du kan kolla in hans webbsida på eriknygren.com
Eftersom det är en fri utställning så blir bredden på utställningen yvig och motiven blandas vackra färgstarka macrobilder på blommor och djur, bildjournalistiska dokumentära svartvita bilder, gatufoto, porträtt och graffiti…allt i en salig blandning, sida vid sida. Det gör det till en fantastisk visuell upplevelse som tillfredställer de flesta besökarna.
Fastnade också för de här analoga porträtten som Ida Myrin tagit med en mellanformatskamera. Bilderna och uttrycket känns personligt med en avslappnad stämning och fin ton.
Ja, just det! Vem vann fototävlingen?
Fotografen Madeleine Forsgren fick flest röster under helgen och tog hem segern och förutom äran, priset: En alldeles egen fotouställning på Värmlands museum. Grattis Madeliene!
På Sveriges Radio P4 Värmland kan du lyssna på en intervju med vinnare Madeleine Forsgren.
Madeleine är en flitig fotograf som delar bilder på sin blogg och fotar en hel del bilder från Karlstad som hon bidrar med i fotogruppen ”Bilder av Karlstad” på Facebook, (som hon bjöd in mig till för ett halvår sedan).
Värmlands museum delar också ut ett hederspris till ett av bidragen, som i år gick till Viktor Bijlenga och sitt collage med små bilder med motiveringen: ”En samtida bildberättelse i dagboksform där medveten komposition, kontrasterande bildinnehåll ger en känsloladdad historia om ett möte med en ny plats. ”
Af Chapman i månens sken
”Af Chapman i månens sken” (finns också på mitt flickr-konto)
När jag var i Stockholm senast så bodde jag för första gången på Af Chapman. Ett minst sagt annorlunda och kul boende som både är prisvärt och har ett utmärkt centralt läge i Stockholm…och jag kommer garanterat att övernatta här fler gånger.
Af Chapman är en tremastad fullriggare byggd 1888 och som sedan 1949 fungerar som vandrarhem och är ett välkänt landmärke vid Skeppsholmen i Stockholm.
Läs mer om STF Vandrarhem Stockholm/af Chapman.
Heart of rice
”Heart of rice” är min tolkning till Fotosöndag och tema ”Mat” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Tanken med bilden och kompositionen är att riset som formas till ett hjärta av ett par kupade barnhänder ska symboisera livet och människans behov av mat.
Något som långt ifrån är självklarhet för människor runt om i vår värld
Ris är basföda till över halva jordens befolkning och blir på så sätt en bra symbol för bildkompositionen.
Läste någonstans att vi i Sverige konsumerar ca 1,5 kg ris per individ och år, där motsvarande siffra i Kina och Indien är drygt 100 kg per individ och år.
Hoppas ni har en fin söndag!
Graffiti i samspel med naturen
Det är i mitten på maj och våren är sen i år, men har tagit rejäl fart de senaste veckorna och nästan kastat sig rakt in i sommaren.
Det går nästan att hör hur det växer och knakar ute när naturen exploderar i ung grönska och böljande hav med vitsippor.
Vattentornet på Rud i Karlstad är en fredad zon för spraykonstnärerna i staden och det blir en fin kontrast när våren möter Graffiti med sin kreativa och färgstarka uttrycksform.
Passande nog är flera av målningarna djur eller figurer som fungerar bra med omgivningen, ja till och med passar in här…och det känns inte som en tillfällighet.
Med kameran letar jag efter vinklar och kompositioner som strävar efter att naturen och Graffiti konsten ska jobba tillsammans.
Ett grönt träsktroll dyker upp bredvid mossen på baksidan av tornet.
Naturligtvis finns det lejon i Rud-skogen.
En blå fågel sitter mellan grenarna i ett av träden.
Jag giller Graffitin som uttryck och konstform, då den sätter färg och ger liv åt ”döda” ytor. Den målas ofta över och uppstår på nytt i en ny form och med ett nytt budskap.
Tidigare inlägg på bloggen som jag fotat och skrivit med Graffiti i fokus:
Graffiti konst i Karlstad av Super G (2012)
Graffiti Mariestad (2010)
Verkligheten – Claes Thimar
På fotoutställningen sista dag tog jag chansen och kollade in fotografen Claes Thimars bilder som under perioden 27 april-12 maj visats på Värmlands museum i Karlstad.
Clas Thimar är en ny bekantskap för mig och jag hade egentligen inte några förväntningar på vad den här utställningen skulle bjuda på.
Med sina bilder i fotoutställningen ”Verkligheten” visar han upp ett stringent bildspråk med arkitekturen i fokus och där formkänslan är central i kompositionen. Det är färgbilder med avskalad ton som andas grå vardagslunk, vilket förstärks genom luggslitna miljöerna som har en spricka i fasaden, flagnande färg eller ett trasigt fönster. Bildkompositioner innehåller raka linjer och upprepningar som samspelar på ett stilrent och snyggt sätt.
Claes Thimar fångar bilder och kompositioner som de flesta av oss går förbi varje dag utan att vi ens reflekterar över att det skulle kunna bli ett bra foto. Den typen av bildseende är få förunnat och något som bara kan utvecklas med träning under många år…naturligtvis i kombination med en hel del talang.
Jag får lite Lars Tunbjörk-vibbar av bildernas stil, form och tonalitet, där Cleas i några av sina kompositioner hittar den svarta men också kärleksfulla och humoristiska underton som så ofta återkommer i Tunbjörks bilder.
Det är en inspirerande utställning med flera riktigt snygga bilder där mina personliga favoriter blir de bilder som har den lilla extra knorren och budskapet i kompositionen.
Nästa gång Claes ställer ut hoppas jag att han kommer bjuda på bilder med ett liknande bild- och formspråk som på den här utställningen, men pricken över i:et för mig vore att då också få in människor i sina kompositioner.
På Cleas Thimars webbsida kan du hitta fler bilder ur hans portfolie och du kan också följa honom och hans vardagsbilder på Instagram http://instagram.com/photographerclaesthimar.
Och du! Håll ögon och öron öppna så att du inte missar nästa utställning på Thimar/Westling Galleri
Läs gärna mitt blogginlägg om Karlstads nya galleri – Vernissage på nya Thimar/Westling Galleri
Flicka skyddande låga
”Flicka skyddande låga” är min tolkning till teama Public Art för Fotosöndag (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Det brinnande ljuset som flickan håller i sin ena hand symboliserar livet. Med den andra handen skyddar hon ljusslågan.
Skulpturen påminner om att livets låga lätt kan blåsas ut och att vi ska vara rädda om livet.
Flickan står på Ruds Kyrkogård ovanför entrén till Uppståndelsens kapell och är gjord av skulptören och konstnären Arvid Knöppel 1892-1970.
Karlstad har en samling av många fina skulpturer som är placerade runt om i staden, men den här är min personliga favorit.
Karlstads Kommun har samlat skulpturerna och konst i Karlstad med beskrivningar i en PDF - Upptäck konsten i Karlstad
Avslutningsvis tycker jag det var lite synd att tävlingen ”Wiki Loves Public Art” i samarbete med Wikipedia var så snäv och avgränsande med bara ett tiotal samarbetande museum (och de flesta runt Stockholm), vilket i varje fall uteslöt mig ganska fort och tog udden lite av veckans tema.
Å andra sidan fick jag möjlighet att visa upp min favoritskulptur för er, som annars inte rymdes inom villkoren som ett bidrag för fototävlingen.
Väntan
”Väntan” är en bild jag tog på min dotter Tuva när vi var ute på en fotopromenad för ett tag sedan.
Järnvägstationen och plattformen är en skön miljö att fotografera i, men också lite klurigt med det dunklar ljuset i konstras till det skarpa ljuset utanför.
Tyckte det var synd att bilden skulle ligga gömd och glömd på minneskortet, när jag ändå har en blogg som jag publicerar mina bilder, foton och tankar på.
”Väntan” finns också upplagd på mitt flickr-konto.
Väse Mârten 2013 – Knallar, vänner och minnen
Jenny och en klasskompis ska sälja bullar och kakor för att samla in pengar till sin skolresa, så jag har en del tid att mingla runt i solskenet bland stånden och knallarna på Väse Mârten.
För så där 25-30 år sedan bodde jag här i Väse, men har i stort sett inte varit på plats mer än för någon innebandymatch i idrottshallen, så det är lite spännande och pirrigt att åka hit denna dag då det är mycket folk i farten.
Undrar om jag kommer träffa någon jag känner?
Och det blev verkligen en fint och roligt återbesök på flera sätt med många näva-hälsningar, kramar och prat med bekanta, vänner från förr och gamla klasskompisar.
Knallarna har radat upp sig längs marknadsgatan som är fylld med besökare och hugade spekulanter.
En kvinna står och väntar på sin man som är hungrig och köper sig en go korv.
Väse Brandkår är på plats med en brandbil som barnen får provsitta och titta på.
Innan vi åker hem köper vi var sin munk…som var riktigt söt och mäktig!
Det var också många fyrbenta besökare på marknaden.
Vet inte om jag ska skratta eller gråta? – En knalle sitter med kniv genom huvudet och säkerhetsnål genom näsan och försöker sälja plastprylar med snoppar, bröst etc …det går inte särskilt bra.
En man har köpt en ballong, kanske till sitt barn eller barnbarn…eller till sig själv?
Så klart att det finns ett motionslopp även på Väse Mârten! – Här ger sig det ivriga startfältet iväg på Väserundan som mäter 7,5 km. Om mitt knä är helt nästa år, kanske jag själv står på startlinjen då!
Besöket i Väse gjorde mig verkligen glad och bjöd på nåra riktigt fina timmar idag!
The Hungry Giant
”The Hungry Giant” är min tolkning för Fotosöndag och tema ”Perspektiv” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Åkte helt enkelt ner till stan för att fota arkitektur med linjer och perspektiv i fokus, vilket iofs blev ganska bra bilder, men samtidigt lite tomma och inte någon riktig utmaning.
Så när jag kom hem i eftermiddag tog jag hjälp av mina fotoassistenter (läs döttrar) för att försöka komponera och skapa den bild jag från första början hade tänkt mig.
Men det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort!
Först skulle vi leta rätt på en bra punkt högt upp där Tuva skulle stå och då också helst mot en fri yta och bakgrund (en himmel), samtidigt som Jenny skulle stå blick stilla med händer med ett tum- och pekfingergrepp om Tuvas luva på jacka som vi också hade riggat med en pinne så att den skulle stå rakt upp för att lättare kunna lyfta henne i kragen genom bildkompositionen.
Som ni förstår tog det sin tid att både hitta en bra plats med en omgivning och bakgrund som inte skulle störa för mycket…i ett bostadområde med hyreshus! Jag tyckte ändå det blev OK, även om träden i bakgrunden irriterar lite.
Sedan var det en riktigt utmaning för Tuva att försöka stå still uppe på ett tak, samtidigt som Jenny skulle hitta en position där hon med precision greppar om luvan och stoppa henne i munnen…bildligt talat!
Även om jag inte riktigt lyckades få riktigt bra skärpa både på Tuva och Jenny, så blev det ett slutresultat jag gillar och är nöjd med.
Återigen har Fotosöndag fått mig att prova på saker som jag aldrig tidigare gjort!
Justin Bieber – Believe Tour 2013
En dag fylld med glädje och förväntan som avslutades med en magisk kväll där Justin Bieber och hans 15.000 Beliebers på plats gav mig gåshud i flera timmar och ett minne för livet, som jag dessutom har förmånen att få dela med min dotter.
Jenny är en Belieber och den här dagen har hon väntat på i flera år.
Vi har en fin dag tillsammans i Stockholm med lunch, fika och shopping.
Precis när vi passerar Grand Hôtel under eftermiddagen så svänger en stor vit limousin upp vid hotellet och ut kliver vad alla tror är Justin Bieber, väl gömd under en jacka, vilket senare skulle visa sig vara en lustigkurre som ville lura fansen…och det gjorde han. Kul!
Lyckades fånga en bild på lustigkurren som lekte Justin Bieber utanför Grand Hôtel i Stockholm.
På väg från vårt boende på Skeppsholmen till konserten på kvällen passar vi Grand Hôtel igen, där fansen troget stått och väntat i flera dagar för att få en skymt av sin idol. Vi stannar till en stund för att känna på stämningen innan vi fortsätter mot Globen och konserten.
Trogna Beliebers står och väntar utanför Grand Hôtel i hopp om att få en skymt av sin idol.
Vi är på plats i Globen vid sju och stämningen är på topp hos den glada och förväntansfulla publiken när vågen snurrar vågen runt var på varv inne i Globen och tusentals fans ropar i kör ”Justin, Justin, Justin…”.
När nedräkningen börjar 10 minuter innan JB kliver in på scenen startar ett öronbedövande jubel, som vid varje hel minut som räknades ner ökar trycket, intensiteten och effekten ju närmare vi kommer målet…och ännu är arenan upplyst.
När klockan räknat ner till 0 och Globens släcks ner, når jublet en helt ny nivå och jag tror Globen snart kommer rulla iväg.
BAM!
Justin Bieber står högst upp på scenen i en silouetthe och jublet stiger ytterligare en…nackhåren reser sig på mig när 15.ooo fansen visar sin kärlek till sin idol.
Konserten drar igång och Justin Bieber med dansare, band och DJ bjuder på en riktigt bra och underhållande konsert och en modern show där de snyggt och coolt tar hjälp av teknik, video och pyroteknik som förstärker upplevelsen.
Fansen ropar, sjunger, vinkar, skriker, dansar och gråter av lycka – Publiktrycket är enormt oavsett vart i arenan man befinner sig!
Justin Bieber i strålkastarens ljus
Justin Bieber åker runt arenan i en kran som gör att han kommer närmare pubiken och sina fans som sitter på läktaren.
Believe – Justin Bieber och hans dansare bjuder på en bra och färgsprakande show!
Det är en häftig konsert och en magisk upplevelse tillsammans med min dotter och ytterligare 15.000 Beliebers, som sätter riktig färg och glädje på ett sätt som jag sent ska glömma.
Med min lilla kompaktkamera försökte jag fånga känslan och upplevelsen av det tryck och den intesitet som fansen skapade under konserten i Globen…kameran fixade bilden OK, men klarade inte riktigt av ljudnivån.
-
Jag sett många konserter med idoler och husgudar som Springsteen, BoB Dylan, AC/DC, Rolling Stones, U2, Iron Maiden, Van Morrison, Eagles, Neil Young, som varit musikaliska upplevelser och minnen för livet.
Den stora skillnaden mellan en ”vanlig” konsert och spelningen med Justin Bieber var just den gränslösa kärlek som och glädje som alla fansen i Globen visar sin idol och då inte bara framme vid scenkanten utan i hela arenan!
Laundry Day
”Laundry Day” är min tolkning för Fotosöndag och tema ”Snurra” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Precis som jag gör varje lördag; brygger jag en termos kaffe, brer några mackor, tar med mig en veckotidning, min campingstol, IKEA-säcken med smutstvätt och går ner till tvättstugan i källaren – Det är ”Laundry Day”.
Här nere sitter jag och myser några timmar medan maskinerna snurrar runt och tvättar rent mina kläder.
Inget konstigt med det, så gör väl alla?
Nja, kanske inte jag heller, inte varje lördag i varje fall…men jag tyckte det blev en bra och passande tolkning till temat den här veckan.
När jag sent i eftermiddag upptäckte att jag hade tid i tvättstugan och sprang ner i källaren för att starta igång två maskiner, slog det mig – Här har jag ju min bild till Fotosöndag, och så blev det.
Ha en fin söndag på er!
Tid
”Tid” är min tolkning av tema ”Evighet” för Fotosöndag (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Klockan är strax efter två på söndagen när jag går förbi järnvägsstationen i Karlstad.
Perrongen är folktom och lite öde, men så ser jag att det sitter en ensam ung man på en bänk med fötterna på sin skateboard och ett par hörlurar i öronen.
Jag vet inte om han väntar på något tåg? Han kanske precis har missat en avgång?! Kanske väntar han på en kompis? eller så sitter han bara och njuter av vårsolen och lugnet som råder här mellan tågens ankomster och avgångar.
Kanske har han väntat i evighet, men tid verkar vara något han har gott om.
Ur mitt perspektiv blir det en bra bild och en öppen tolkning där betraktaren själv kan hitta sin väg och berättelse.
Begreppet ”Evighet” är verkligen klurigt att visualisera och tolka med ett fotografi.
Jag börjar fundera redan under lördagen på hur jag ska göra min tolkning och letar efter både i huvudet och omgivningen efter en bildidé och symbol, som på något sätt ska väcka tankar och känslor som speglar temat.
Först efter frukost på söndag bestämmer jag mig för att försöka fånga ”tid” på något passande sätt, vilket till slut resulterar i den här bilden på perrongen.
Tid är ett filosofiskt och lite konstigt begrepp som är svårt att definiera.
Det är före ”något”, efter ”något” och mellan ”något”, där ”något” är en typ av händelse som vi ska förhålla oss till.
Om vi relaterar till ”Evighet”, så är det också ett tidsbegrepp som vi måste förhålla till ”något” som är en referens och mätpunkt.
Tid är något som idag styr våra liv fullständigt och på ett sätt som ofta blir en galen jakt på ”något”.
Snurrigt värre!
Snurrigt värre!
Det ser det roligt ut, men också helt galet när de snurrar runt och samtidigt gungar uppe i luften och det finns inte en chans i världen att jag skulle sätta mig i sådan karusell! …och det behöver jag ju inte som tur är.
Solen skiner från en klarblå himmel och det är vår i luften när I2-Marten breder ut sig på Norra Fältet i Karlstad med ett nöjestfält och massor av knallar som säljer allt mellan himmel och jord.
Dottern som är sju år är glad och fylld med förväntan när vi sakta närmar oss karusellerna på nöjesfältet, och jag minns själv hur spännande det var med marknder och nöjesfält som tillfälligt gjorde stopp i staden på våren och hösten.
Tuva åker äpplemasken, vi äter sockervadd, snurrar på chokladhul och pratat med marknadsknallar, innan vi nöjda beger oss hem efter en toligl och mysig eftermiddag tillsammans i vårsolen.
