Vid vatten
”Vid vatten” är min tolkning till Fotosöndag och tema ”Frid” (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Frid, Fridfullt, peaceful är alla synonymer som jag relaterar till avkoppling, lugn och vatten.
Därför kändes det som ett utmärkt tillfälle att försöka hitta en bild och skapa en kompostion under lördagen, då jag och mina döttrar njöt av en härlig sommardag på klipporna vid Göteborgsudden.
Efter ett uppfriskande premiärbad i Vänern, la vi oss på de ljumma klipporna och värmde vi oss i solen, och där var bilden.
Jag frågade min dotter om det var OK att ta en bild där hon låg på klippan vid vattnet och lyssnade på det rogivande vågskvalpet…nja, riktigt så perfekt var det faktiskt inte.
Visst låg hon och solade vid vattnet, men lyssnade på harmoniskt vågskvalp? Nej!
Hon låg däremot och lyssnade på en av sina spellistor på Spotify och spilljudet från lurarna dunkade ikapp med måsarnas skri, så jag bad henne plocka bort lurarna och sin iPhonen för en kort stund, så att det i varje fall skulle se ut som hon låg och lyssnade till vågornas harmoniska kluckande.
Hon var med på noterna, så jag instruerade snabbt hur jag tänkte mig bilden, försökte få till en bra vinkel och knäppte några bilder som också skulle bli min tolkning till veckans tema ”Frid”.
Varje gång jag fotograferar mina barn ställer jag först frågan till dom om det är OK att fotografera, och även om de säger att det är OK, ställer jag samma fråga minst två gånger till mig själv med olika infallsvinklar:
- Är det här en som de fortfarande tycker är ok om 5, 10 och 20 år. Det vet jag naturligvis inte med all säkehet, men är jag osäker så avstår jag bilden.
- Sedan kommer alltid perspektivet in om hur bilden kan tolkas och på vilka sätt den kan misstolkas eller missbrukas. Är jag det minsta osäker och magkänslan svajar, avstår jag bilden.
Bilden som vi tog idag tycker jag blev en bra och fin tolkning som både jag och dottern gillar, både nu och om 10 år.
Lördagen var en fantastiskt härlig sommardag och en utmärkt start på juni månad med massor av sommarkänsla, som du kan läsa mer om i mitt blogginlägg : ”Badpremiär och sommarkänsla”.
Danger! No diving!
”Danger! No Diving” är min tolkning till tema ”Farligt” för Fotosöndag (bilden finns också på mitt flickr-konto).
Hade egentligen inte funderat ut någon bildidé idag och som en extra utmaning var dessutom schemat för söndagen fulltecknad med både innebandy, fotboll och badhusbesök.
Jag funderade dock ut en backup-idé, om det inte skulle dycka upp något bra under dagen…men det gjorde det ju!
När jag och Tuva var och badade i Kristinehamn under eftermiddagen, så satt den där! Skylten med dykförbudet, eftersom bassängen bara var 80 cm djup…eller kanske grund.
Men Tuva är en rebell och trotsade dykförbudet genom att slänga sig i basängen med hvuudet före, och som tur var så hade jag med mig kameran i vattnet och kunde fånga det ”Farliga” dyket…ja, så kan ni ju få tro att det gick till, även om det inte riktigt är hela sanningen.
Tycker nog att det blev en ganska bra och lite roligt komposition med ett tydligt budskap.
Ha en fin fortsättning på söndagen, så ska jag kika in och lämna lite kommentarer på de andra ”farliga” bilderna som har laddats upp i fotosöndagsgruppen på flickr idag.
På väg till jobbet
Vintern har gjort en härlig comeback i Värmland och bäddat in landskapet med ett nytt lager snö och minusgrader som rimfrostar naturen på ett fint sätt.
När jag ska åka till jobbet den här morgonen kan jag inte låta bli att ta en liten omväg för att passa på att ta några bilder.
Det blir några bilder på snötyngda trädgrenar, frusen vass som niger och vajar fint med lite bomullstussar av snö på toppen av sina strån. Det är fint, men känns också lite tråkigt och förutsägbart…som nu inte mina 5011 bilder från solnedgången i helgen varit förutsägbara.
Idag fastnar jag istället för en vy och ett utsnitt vid Klarälven där den vita snön på isen bryts av med vassen med sina raka linjer och sedan träden som ytterligare förstärker kontrasten mot himlen. Bilden bär en minimalistisk känsla med sina raka stilrena linjer och olika former som skapats av naturen med en fin gråskala.
Gyllene grässtrå
Gräset glöder när solen går ner över Hammarö Syspets och sprider dagens sista gyllene strålarna över det Värmländska Vänerlandskapet.
Det är harmoni och det blir inte mycket finare än så här!
Magiska minuter vid Hammarö Sydspets
Förbannade mig lite över att jag inte gick ut medans solen spred sina strålar över landskapet idag.
Men senare under eftermiddagen såg jag ändå att himlen sprack upp lite igen och lämnade en öppen glipa mot horisonten.
Packade snabbt ihop kameraväskan och slängde mig i bilen. Men vart skulle jag åka?
Jag hamnade ut mot Hammarö Sydspets och under bilresan förstod jag att det skulle bli en fin solnedgång över Vänern, men kunde då inte ana hur fantastisk det skulle bli.
Hittade en liten vik precis innan sydspetsen där isen hade kopplat sitt järngrepp om båt- och badbryggorna, och lite längre ut hade isen spriuckit upp i en gnistrande issörja.
Strax efter jag plockat upp kameran hittade solen glipan mellan molnen och horisonten och under några minuter bjöds jag på en magisk föreställning.
Det var så fint att jag knappt vågade andas medans den glödande solen gled ner och försvann i nederkant på Vänerns ände…och mörkret spred sig sedan snabbt över landskapet.
Åkte hem med en riktigt fin feelgood känsla i kroppen.
Längs väg 240 i Värmland
Det är tidig söndagmorgon i slutet på november och jag är på väg norr ut i Värmland på väg 240 mot Hagfors.
Snön är på intågande och kommer snart att lägga sitt vita täcke över oss, men fortfarande ligger landskapet naket och öppet med en avskalad nedtonad färgskala i jordtoner.
Dimman och grådiset har legat tung över sjöar, åkrar och ängar, men när morgoen sakta gryr lägger den sig som ett molntäcke över höjder och trätoppar.
Det skapar lite mystik och är andlöst vackert!
Jag stannar flera gånger längs vägen för att försöka fånga den storslagna känslan vilket inte är riktigt omöjligt, men jag hoppas ändå att bilderna ska inspirera dig att själv upptäcka och besöka den Värmländska landsbygden när du får tillfälle.
”Vass”
”Trädet vid sjön”
”Landsbygd”
”Udden”
”Viken”
Morgonstund har guld i mund
”Morgonstund” är min tolkning till tema ”Orange” för Fotosöndag (bilden finns också på flickr).
Tycker att det blev en fin komposition med fokus på vasstrået och den långa bryggan som nästan i oändlighet svänger sig ut i det glimmrande vattnet som en väg till solen.
”Morgonstund har guld i mund” och ”Carpe Diem” är uttryck som sällan passat bättre denna underbara oktobermorgon när solen strålar från en klarblå, det är helt vinstilla och någon minusgrad som lagt en fin rimfrost på landskapet.
Skyndar i mig min frukost och tar med mig kameran som sällskap ut i det vackra landskapet.
Ahhh…luften är frisk när jag drar ner den i lungorna och det ryker ur munnen när jag andas ut. En riktigt energikick och bättre start på dagen är svårt att få.
Stannar vid ett inlopp till vänern där det ligger en lång brygga med rimfrost på i motljus, där jag stannande en stund och knäppte bilderna. Det blev en rejäl omväg till jobbet där jag utnyttjade flextiden på jobbet, för att kunna passa på att leva i nuet och njuta av allt det fina runt omkring mig.
Bilden nedan som jag tog på höstlövet som låg i rimfrosten på bryggan, hade också kunnat fungera som en tolkning till temat den här veckan.
Vid frukost i morse insåg jag också att min passionsfrukt i ljuset från fönstret blev ett fint och passande stileben till tema ”Orange”, så den får helt enkelt bli en bonusbild temat idag. Också kul med en bild som avviker i sitt bilspråk mot naturbliderna.
Alltså, det första som slog mig när jag fick reda på tema ”Orange” var ”Televerket”.
Så i de bästa världar hade jag gärna fångat människor i den här tolkningen och då gärna någon arbetare i Televerkets gamla brandgula arbetskläder alá 70-tal bredvid sin tjänstebil, en Amazon kombi eller Volvo 145 i samma fina Televerksfärg med rejäla sideburns.
Vi får spara den bilden och kompositionen till ett annat tillfälle!
Sommarminnen
”Sommarminnen” är mitt bidrag till sommartema 2012 för Fotosöndag och tema ”Väder” (i en collageform eller montage som var kravet). Bilden finns också på mitt flickr-konto.
Collaget speglar på ett bra sätt den fina sommar jag och mina döttrar har haft tillsammans.
Bilderna i collaget är tagna på Tylösand under O-ringen i Halland som var en fantastisk sommarvecka, i bollhavet på Leklandet en dag då regnet stod som spön i backen, under en picnick på Göteborgsudden och en härlig stranddag på Bomstabaden.
Allt är fixat med min Iphone; bilderna är tagna med iPhone-kameran, collaget ihopsatt med appen Diptic och redigering/textur med appen Snapseed.
Är du intresserad av fotoappar och vilka jag tycker är de bästa kan du läsa mitt blogginlägg: ”Vilka fotoappar är bäst? – Här är mina tips!”
Hoppas du också haft en fin sommar …eller har, den är ju inte slut riktigt än!
Att åka spårvagn och upptäcka världen
Tuva och jag har haft några fina dagar tillsammans och varit på upptäcktsresa.
Är man sex år finns det massor att uppleva och upptäcka i världen…och i Göteborg. Som att åka spårvagn för första gången, som att äta köttbullar på ett väg-Rasta tillsammans med lastbilschaffisar, som att titta på fiskarna i havet på Universeum, som att frossa i rosa sockervadd med gröna kaninöron på huvudet, som att åka karusell ända tills Lisebergskaninen ber oss att gå hem eller bara prova en ny glass och njuta av sommaren i en annan stad.
Jag önskar att tiden kunde gå lite långsammare, tar några djupa andetag och njuter av stunden med min dotter.
Nu är vi tillbaka hemma i Karlstad igen och idag ska vi upptäcka hur ett sommarregn låter när dropparna landar mot ett plåttak och så ska vi åka longboard tillsammans nerför Bellevue Hills.
Ha en fin sommardag du också, det ska vi ha!
Sakta flyter älven fram
”Sakta flyter älven fram” är min tolkning av tema ”Sakta” för Fotosöndag.
En tolkning med mycket kontraster då Klarälven så sakta och fint rinner under en bro i Karlstads centrum, men det som inte visas på bilden är att ovanför går en av stadens mest trafikerade gator där det ofta är trafikstockning och kaos.
Graffitin på brostolparna förstärker känslan av stadsmiljö och möter kontrasten med det lugna vattnet och de gnistrande reflexerna i taket på ett bra sätt. Cyklisten satt jag bara och väntade in och försökte bara pricka honom så centrerat som möjligt i bilden.
Klarälven är ett signum för Värmland och inte minst Karlstad där älven vid Sandgrundsudden delar sig i en västra och en östra älvgen, för att sedan omfamna staden med sitt delta och slutligen ansluta sig till Vänern.
Spegel, spegel…
…i även där! (bilden finns också på mitt flickr-konto).
I söndags tog jag och min dotter Tuva en härlig cykeltur och fikade vid Klarälvens strand medan vi njöt av den ljumma vårsolen den här fina eftermiddagen i slutet på mars.
Älven flöt så sakta och stilla fram att den blev en spegel för omgivningen och i lugnet som rådde kunde jag inte låta bli att tänka på textraderna från Eldkvarns – Nerför floden: ”Skeppsklockan slår på en båt nerför floden ner och längre bort, ner…” .
Kan du se vad som är upp och ner i bilden? …eller är den ner och upp!
Jo, jag har vänt upp och ner på bilden, men visst var det en fin spegelbild i vattnet.
Isvatten
Min tolkning till temat ”Vatten” för Fotosöndag är iskall men går ändå lite i vårens tecken och är en bild från Skutberget i Karlstad när isen sakta smälter och sköljer upp sin issörja i snödrivor på klipporna runt Vänern (och bilden finns också uppladdat på mitt flickr-konto)
Det blev en fin kontrast mellan is och himmel och övergången mellan vinter och vår i den fina solnedgången mot kvällen.
Hade en helt annan tanke från början med ett samhällsperspektiv om föroreningar i våra vatten. Men det krävdes en del jobb med både bilder och text för att det skulle bli bra, vilket jag helt enkelt inte hann med då jag tillbringat hela helgen i Göteborg och på konferensen Webcoast 2012.
Men jag lägger ute både bilder och text vid ett senare tillfälle då det är en viktigt fråga och våra vatten är något vi alla måste värna och ta hand om.
Fiskar efter vårsolen
Gårdagens snöfall och blåst känns väldigt långt borta nu när vi sitter och blickar ut på vinterfiskarna som njuter mer av solen än bryr sig om fiskeriet.
Det är +12 grader ”varmt”, solen strålar från en blå himmel och det är helt vindstilla på isen vid Göteborgsudden i Karlstad.
Isen sprakar och smattrar som värsta fyrverkeriet när den tinar i solskenet och den tjocka isen spricker sakta upp och bildar stora flak som knakar och guppar när vi går på den.
Jag och tjejerna tillbringar eftermiddagen i det härliga vädret som formaktligen dränker oss i sol, och som dessutom sprider en skön behaglig värme och snart sitter vi i bara i tröjan och djupandas in den härliga vårluften Aahhhhh!
En underbar årstid ligger framför våra fötter och innan vi vet ordet av så står vi här på samma klippor, stoppar tårna i det kyliga vattnet, tvekar lite, värmer oss lite först i majsolen, men hoppar sedan tveklöst i och tar årets första premiärdopp och fikar efteråt i solnedgången.
Hurra! Våren har varit på besök och snart sköljer den över oss på allvar!
Nyanser av grått
Skoghallsverken som ligger i horisonten med röken bolmande ur fabrikens skorstenar blir en visuell kontrast i svart och vitt mellan den vackra naturen jag befinner mig i och det avstånd som finns emellan.
Jag befinner mig på en av Karlstads mest finaste platser – Nämligen Skutberget som ligger vid Väners kant och hand i hand med Värmlandsskogen. Hit åker jag ofta för att ladda batterierna och hitta lugnet, så också denna lördag.
Februaridagen bjuder på riktigt gråväder, någon plussgrad, duggregn och riktig snålblåst. Men det är ändå skönt att vara ute och känna på vädret, fylla på kroppen med syre, få nya synintryck och inte minst höra ljuden som vinden skapar i naturen.
Ofta lämnar jag de större stigarna och elljusbanorna för att ta mig lite djupare in i skogen och på något sätt komma ännu närmare och få vara en större del av den. Mina rakt-ut-i-skogenutflykter belönas ofta med olika händelser och djurmöten med älgar, rådjur och rävar.
Från att varit andlöst tyst till att jag först hör ett knakande, följt av ett kraftigare brakande och sedan det vinande ljudet av grenarna, till en kraftig duns i marken och sedan tyst igen….allt på några sekunder!
Pulsen stegrade sig rejält innan jag greppade vad som hänt.
Ett träd hade släppt sitt grepp om moder jord och föll bokstavligen som en fura ner mot marken för sin vila, och även om jag fick hjärtat i halsgropen ökade verkligen närvaron av att vara den del av skogen på skogens villkor.
Tack gråväder för en spännande och fin upplevelse!
Samma motiv – Två olika bilder
Visst är det lätt att gilla och bli imponerad av bilder med en snygg bokeh.
Bokeh (från japanska boke, 暈け, som betyder ”suddig”) är inom fotografin de delar i en bild som inte är i fokus (hämtat från Wikipedia).
Att skapa en fin bokeh är inte så svårt, men det underlättar verkligen om du använder ett ljuskänsligt objektiv med lågt bländartal (dvs stor bländare). Mitt favoritobjektiv har 50 mm brännvidd och har ett lägsta bländartal på 1,8, och det levererar riktigt fina bilder….om jag nu själv får säga.
Härom kvällen var jag ute och luftade min kamera och knäppte några fina kvällsbilder över Orrholmen som är Karlstads eget Brooklyn. Lamporna i bostadsområdet skapa ett fint glitter och gav fina reflektioner i vattnet.
Första bilden tog jag med fokus ”Oändligt” och på bländare 2,0 med slutartid 0,4 sek och lutade både min kropp och kameran mot ett träd…ändå blev det lite väl mycket skakningsoskärpa.
Jag tog ytterligare en bild vid samma tillfälle med samma inställningar för bländare och slutartid, men ställde om fokus så att den satt nära (istället för oändligt) vilket då innebar att bakgrunden hamnde ur fokus.
Det skapade en helt annan typ av bild, men visst blev den fin?
Farväl
”Vi skiljs endast åt för att mötas igen” tycker jag är ett fint och passande citat av den brittiske poeten John Gay.
Efter att Maja tidigare i veckan skrev det fina men också så tragiska inlägget om Jörgen CJ Vibergs bortgång, fick tema ”Farväl” en annan betydelse och helt andra proportioner.
Att ta fram en bild som jag på något sätt skulle kunna bli nöjd med och som skulle göra sig rättvis kändes som en omöjlig uppgift och länge tänkte jag över om jag verkligen skulle bidra med en bild den här veckan.
Men istället för att försöka kräva det omöjliga av mig själv rent bildmässigt, så tänkte jag lite annorlunda där bilden blev en del av helheten, men där stunden istället hade en större betydelse.
Jag och min 5-åriga dotter Tuva bestämde oss för en liten utflykt och tog en härlig promenad till ett av Karlstads finaste platser – Göteborgsudden. Lördagen var en fin, nästan vindstilla höstdag om än lite disig och grå, precis som det kan vara i november.
Väl framme fikade vi och byggde en barkbåt som vi sedan sjösatte vid klipporna och tog faväl av när båten drev ut mot öppet vatten. Lilla Tuva vinkade hej då på sitt sätt och jag tog ett symboliskt farväl till min vän på fotosöndag.
Det var en fin stund och kändes som ett fint sätt att hedra Jörgen på.
Den nedersta bilden valde jag som mitt bidrag till Fotosöndag och tema ”Farväl” (och finns då också på mitt flickr-konto och i flickr-gruppen Fotosöndag).
Magisk höstmorgon
Vissa dagar är magiska, den här morgonen var precis sådär förtrollande vacker att jag knappt vågade andas.
På väg till jobbet var jag helt enkelt tvungen att svänga in mot kanten och parkera bilen för att gå ut och vara en del av den här morgonen.
Jag fyllde lungorna med den friska höstluften och bara tog in allt det vackra runt omkring mig.
En bättre start dagen går knappast att få!
En morgon i oktober
08:10 den 22 Oktober 2010 i Karlstad, minus 7 grader.
Jag vågade knappt andas när dimman över Klarälven lättade och solen reste sig över hustaken.
Det kändes så skört och ömtåligt, och det varade bara några minuter….men vilka minuter. Jag är så glad över att jag stannade upp och fick vara en del av den här fantastiska morgonen.
Sval
Dags att dra söder ut till lite värme, här i Sverige är det lite väl svalt nu.
Sommaren är slut och badsäsongen är över, endast höstlöven vill ta ett svalkande dopp i poolen.
Mina bidrag till fotosöndag och tema sval har den vackra hösten bjudit på.
Bilderna finns på mitt flickrkonto och naturligtvis uppladdade i gruppen fotosöndag.
Höstsol över Klarälven
På väg hem från jobbet en tisdagskväll i september. Vackert så jag knappt vågar andas!
Höstpromenad i september
Höstpromenad en regnig och helt vanlig lördagseftermiddag i skogen på Skutberget.
